Gnistan är spårlöst försvunnen..

Jag orkar seriöst mer. Jag orkar verkligen inte låtsas att allt är så jävla bra som folk tror.
Jag känner mig ignorerad, jag känner mig som luft. Existerar jag verkligen? Alla bara passerar mig utan att ens kolla åt mig håll. Ingen vill lägga ner sin tid på mig längre, jag är utesluten ur deras värld. Jag är inlåst i min egna lilla värld där ingen annan existerar, jag är ensam och det är jag less på. Att bara sitta hemma och inte göra något vettigt gör mig galen. Jag låter livet rinna iväg. Men vad fan ska jag göra när alla behandlar mig som luft? Jag försöker bygga upp ett bra liv, men jag känner på mig att jag kommer bli utan resultat. Allt håller på att rasa ihop, allt det jag byggt upp bara faller om och om igen. Jag orkar verkligen inte längre. Jag försöker få kontakt med nytt folk, men jag vet att dem inte tar mig seriöst utan struntar i mig helt. När jag ber någon SMSa/ringa mig när personen ska in till stan nästa gång igen så slutar det hela tiden med att jag får reda på ett eller annat sätt att personen varit i stan och självklart har jag inte fått reda på något. Jag är gråtfärdig, jag är spyfärdig. Gråtfärdig för jag känner mig hopplös, jag försöker och jag vill ha ett bra liv, men vafan händer? Inte ett jävla skit. Spyfärdig för alla fjäskar något otroligt, ger mig ett intryck som tydligen inte stämmer. Jag blir less på allt. Men samtidigt orkar jag inte isolera mig från omvärlden igen. Det tog alldeles för lång tid för mig att våga ta steget ut och möta det som väntade där ute, så fall jag skulle falla tillbaka skulle jag tappa kontrollen helt. Allt jag vill är att få umgås, skratta och slippa tänka på allt. Jag vill ha personer runt mig som får mig att må bra, som får mig att skratta och leva i nuet, som får mig att glömma alla mina problem för stunden. Men vad ska jag göra? Vad begär ni av mig? Jag vill inte åka in till stan och se fall några helt okända personer sitter vid konstgräset, jag kan inte bara gå fram och sätta mig o börja prata, jag är för obekväm och rädd för att göra sånt. Jag är inte som dem flesta som kan börja prata och få kontakt med personer bara på en dag, jag måste ha flera dagar på mig fall jag ska våga öppna mig för nytt folk. Men hur ska jag få kontakt med nytt folk fall alla behandlar mig som luft? Jag orkar seriöst inte längre. Gnistan som fanns runt omkring mig är spårlöst försvunnen, och jag antar att det kommer ta flera månader för den att våga komma tillbaka. Jag vågar inte lita på omvärlden längre, jag vågar inte lita på mig själv längre. Jag har lurat mig själv för många gånger nu. Men jag vet att jag inte bara kan sitta och tro att någon bara ska komma och knacka mig på axeln och POFF så har jag fått kontakt med någon. Jag vet att det hänger på mig själv, men hur fan ska jag göra? Vad gör jag för fel? Vad är det som gör att ni ignorerar mig och behandlar mig som luft? Allt jag begär är umgäng och ett bra liv. Är det för mycket begärt? Vad ska jag göra för att få kontakt och få må bra som dem andra?