söndag 23 augusti 2009

Tillsammansmord.



Allum med Jennie och Nonno idag.
Jag och Jennie var inne vid två tiden. Precis innan jag hittade henne så märkte jag att min plånbok var borta. Och med mitt guldfiskminne så trodde jag att jag hade glömt den hemma fastän jag visste mycket väl att jag lagt ner den i väskan. Sen gick jag och Jennie runt hela Allum och hade allmänt roligt och var grymt lättroade. Efter att ha gått runt så köpte Jennie en Monster till mig, ihi. *HAPPYFACE*
Sen när vi satt vid bussarna så ringde pappa. Och det visade sig att jag hade tappat min plånbok på gatan ovanför våran och att det var någon på den gatan som mamma och pappa känner som hade hittat den, eller ja, deras barn snarare. Men i alla fall så... känner jag mig jättelyckad som lyckades tappa min plånbok när min väska var stängd, ehe.

Och sen när jag lagt på så kom vi på att Nonno åker ju tåg så vi gick till tåg stationen. Där satt vi i nästan två timmar och skrattade åt allting. Vi var något otroligt lättroade. Fast vi sa en hel del, så var det Jennies kommentarer som var roligast. Speciellt när ett tåg åkte förbi efter en stund:
"Sicken blåsning!" HAHA. Och när det var några fjortisar på andra sidan som stod vid spåret och kollade ner på rälsen. Jennie ba: "Dom ska ta självmord. Eller, vänta, dom är ju fler. Vad blir det då...? Tillsammansmord!" HAHAHA. Det gjorde min dag. :]
Och så var vi sett Jesus! Vi såg en myra, som Jennie sedan råkade trampa på... Den rörde inte på sig och såg allmänt död ut. Men sen när vi kollade ner på marken igen så levde den igen, hohoho. Läskigt.
När Nonno väl kom så hade hon med sig tre andra, främmande personer. Ena killen skrattade åt mitt cpljud, som han själv började göra.. Han var läskig. Ehum.

Och när jag gick hemåt från bussen så råkade jag spraya hårspray i munnen. Det var inte gott. Det var as starkt och smakade blä. Jag spottade femtielva gånger och folk bara kollade konstigt på mig. HäwHäw.

torsdag 20 augusti 2009

NoName...


Hm. Det har hänt en hel del dom senaste dagarna. Allting går fortfarande upp och ner, så jag kan (fortfarande) inte säga hur jag egentligen mår.. Så jag vet inte vad jag ska svara på det när någon frågar det IRL eller på MSN eller liknande. Det är bara så.. konstigt. Typ. Jag vet inte hur jag själv mår nu för tiden.


Skolan började i måndags, usch och blä. Det var bara upprop och genomgång som tog 1 ½ timma i måndags, och haft min andra riktiga skoldag idag.. Inte så värst roligt. Har gäspat dagarna långa. Seriöst. Idag på lektionen sa min lärare: "Det är bra att du försöker smyga med dina gäspar. Vissa andra brukar gäspa så det hörs ända in i B4! (Klassrummet bredvid)" ... Ehum.
Höll på att somna när vi hade SO när läraren min pratade om kristendom. Ufff.

Jag känner mig sååå älskad på fashioncore.net. En användare där har haft samma visningsbild som migi flera dagar, och iförrgår kväll så hade yttligare tre andra personer samma bild så det var jätteförvirrande när alla skrev på sidans klotterplank. Och så är det en 11 årig tjej som tycker att hon är så mycket mer mognare än mig för jag fjantar mig på klotterplanket emellanåt, haha. Ohoho. Jag är så älskad... Eller inte.

Snart är det träning, vilket jag verkligen inte ser ifram emot..
Skulle hellre sitta och göra läxor. Jag tänker minsann sköta skolan nu när det är betyg.. Uäääh. Betyg, blä :c
Men men.

Dom som ska skjutsa mig till träningen kommer la snart så..
HEJDÅ!

fredag 14 augusti 2009

Mitt hår är gay





Idag har jag varit sjukt ego känner jag. Och mitt hår har varit gay, gay, gay och ännu mera gay. Och en liten gnutta fail.
Är fortfarande sur på frissören som förstörde mitt hår! :c Uschiii. Hatar att ha kort hår. Fast det är inte så himla kort egentligen men det är något fruktansvärt kort jämnfört med innan. Hoho, Jo-hanna inte gilla. Hade sparat mitt halvlånga hår och tänkte spara det ännu mer, men nej, då ska frissören komma och förstöra allt så jag måste börja om. Huhu. Blä.

För ungefär en timma sedan kom jag hem från Kungsbacka. Det var jag, pappa, Emelie, Linnea och Suvi. Helt plötsligt började bilen konstra. Flera olika knappar lös och det kom upp olika texter om att det var något fel. Pappa fick ta i när han skulle svänga för det blev något fel med självstyrningen eller vad det heter. Sen när vi var vid SKF så började det tjuta, det där lätet som kommer när man åker fast man inte satt på sig säkerhetsbältet, fastän alla hade på sig sina. Sen...POFF.. så blev alting svart. Strömmen gick. Så pappa svängde in vid ett ställe mellan SKF och Renova, sen så ringde Suvi Anssi och bad han komma. Och Emelie ringde efter sin mamma som kom efter en stund och skjutsade hem mig och Linnea också. Det var faktiskt lite småläskigt. Trodde att vi skulle stanna mitt på väggen när det började konstra sig när vi precis passerat Möndal.. Huhu.
Imorgon måste jag upp kvart i sju. USCH!
Men måste faktisk vara med och spela imorgon så jag kan åka in och träffa folk på måndag.
Sen på tisdag börjar jag ju skolan igen och då blir det bara stan på helgerna.. Ufff. Kommer sakna stan och allt folk jag lärt känna.. Ihi.
Nae, nu är klockan 23:24 och lär inte somna fören två, tre så måste väl göra iordning mig nu.
NattiNatti! :]

onsdag 12 augusti 2009

Förlåt

bilden tagen med webbkameran..

Dem två senaste dagarna har varit skit. Jag har ägnat mig åt att sitta och försökt komma på varför du gör så här mot mig. Efter det som hände i måndags så vet jag inte vad jag ska tro om dig. Hur ska jag kunna lita på dig om det visar sig att du ljuger för mig, om och om igen? Nej, det går inte. Jag kan inte lita på någon som bara ljuger. Det känns att du ljugit om precis alting efter det som hänt. Jag vet inte vad jag har gjort eller sagt för att du ska ha börjat ljuga för mig. Och jag vet inte om det bara är för mig du ljuger för. Men jag antar det. För du vill inte längre veta av mig. Du vill slippa mig. Jag börjar inse hur mycket du gör för att få mig att förstå att du har tröttnat på mig. Men det är för tidigt för oss att glida ifrån varandra. Det har inte ens gått ett år. Det är alldeles för tidigt. Fast det har hänt en jävla massa så ska du veta att du betyder, och att du är saknad. Saknaden är lika stor som skuldkänslorna(Och dom är stora.)

Jag vet inte vad jag gjort, jag vet inte vad jag sagt. Jag kommer inte på ett piss. Men ändå tar jag på mig allting, känner på mig att det är mitt fel, att jag ställt till det - igen. Men... det kanske är därför du ljuger för mig...? Du har gett mig så många chanser. Jag har varit sjukt nära att sabba alltihop flera gånger bara under sommaren, men ändå har du förr eller senare gett mig en ny chans. Du har nog tröttnat på det. Tröttnat på alla mina misslyckanden och vill inte längre ge mig nya chanser, du tycker att du har gett mig för många och att jag sabbat varenda en o därför vill du inte längre veta av mig. Visst måste det vara så? Det är det enda jag kan komma på. Men du behöver väl inte börja ljuga för mig "bara" för det? Eller...?

Det som är mest förvirrande är att... jag vet inte om det är bara för mig du ljuger för. Jag vet inte om det är bara för mig du ljuger för eller om du ljuger för dom flesta andra också. Men om det bara för mig du hittar på alla dessa saker, försöker låtsas att allting är så bra och sedan ljuga om allt möjligt.. då ska jag försöka hålla mig undan. Du vill inte längre ha någon vänskap, du tycker att jag har fått alldeles för många chanser. Jag förstår dig. Jag är hopplös och du förtjänar att ha bättre vänner.

Men du ska veta att jag inte har ätit på 4 dagar. Jag har bara försökt dricka mig mätt på jucie och vatten. Spykänslan kommer efter en halv skorpa eller en tugga av middagen. Jag ser ingen mening med att äta längre när jag har andra viktigare saker att ta tag i. Jag vill inte förlora dig. Det tog två hela år för mig att komma över en person sist. Hur lång det kommer det ta för mig att komma över dig...? Du har gett mig så mycket mer. Fast vi inte träffades så ofta så träffades vi mer än jag och den andra personen gjorde. Du gav mig så mycket fast du inte var medveten om det. Du betyder verkligen. Men du vill nog inte inse det. Du vill inte veta av mig. Förlåt. Men jag ska inte längre störa dig. Du har slösat bort din värdefulla tid på en hopplös, värdelös sak. Förlåt. Men vad som än händer. Så kommer du vara otroligt saknad.

Jag har varit orolig, nästan panikslagen för en enda stor lögn. I flera dagar gick jag runt och försökte komma på vad jag gjort för fel; hade jag sagt eller gjort någonting för att du skulle ha blivit sån här?Du vet, jag har ingen aptit längre. Jag antagligen spyr upp det jag äter, får sura uppstötningar eller får bajsont i magen. Jag ser ingen mening med att äta när jag har andra, viktigare saker att tänka på. Jag tänker inte förlora dig. Det har inte ens gått ett år. Jag känner mig sjukt dålig, rent av hopplös, som sabbar någonting om och om igen, något som inte ens hållit i ett år.Alla låtar jag en gång kunde le till, dem låtarna lockar fram tårar på kvällarna. Av olika skäl. När jag känner hur allting brister när jag lyssnar på Dead by April, Iris, Damien Rics, Avril Lavigne och vissa Kent låtar, ja då förstår till och med jag att depressionen har tagit över igen.

lördag 8 augusti 2009

Överglad, för första gången sen Metaltown

Jag är något fruktansvärt glad, jag är överglad. Överglad som in i helvete. Ohyezzz!
Igår så pratade jag med pappa om Marilyn Manson konserten i Stockholm. Med tanke på att det är på en måndag som han ska spela på i Stockholm så sa både mamma och pappa nej. Jag fick inte ta ledigt från skolan. MEN. Sen så började pappa kolla på ticnet, och såg att när han ska spela i Malmö är det på en fredag!
Sedan efter han såg det kollade vi(han och jag)upp tågbiljetter och hotell. Så nu är allting fixat.
Jag ska se Marilyn Manson i Malmö!!!111oneoneone

Jag och pappa kommer ta ett tåg 15:27 på fredagen. Så jag kommer bara hinna sluta skolan, åka hem, fixa det allra sista och sedan ta bussen med pappa till Centralen o sedan åka tåg i några få timmar. Och vårat hotell ligger gatan mittemot stationen i Malmö, så vi kommer bara checka in, lämna våra grejer och sedan ta bussen ner till Malmö arena och kolla på Marilyn Manson.
Helt jävla underbart.
Jag är så underbart glad.
För en gångs skull så gillar jag mina föräldrar.

tisdag 4 augusti 2009

Rakblad i regnet





Det regnade hela morgonen idag. Så när syrran stack ut för att springa passade jag på att fota i trädgården.
Blev för en gångs skull rätt nöjd över bilderna. Börjat lära mig att jag ska mixa och trixa med ljus och sådant. Då blir det mer liv i bilderna. Tackar dem från Fotomania som gett mig tips och idéer.
Snart ska jag iväg och träna för första gången på länge. Usch.
Inte sprungit någonting under sommaren. Ska egentligen ha sprungit över 15 gånger, fick ett schema där det stod att man skulle springa två gånger i veckan, men jag har haft viktigare saker för mig än äcklig träning.
Jag sitter och bokstavligt stirrar på min nya Marilyn Manson affisch som man fick från OKEJ tidningen idag. Han är så vacker. Han är Gud.
Och imorgon bär det av till Lerum, yay. Måste ställa in mobilen, men vafan, ska äntligen få träffa folk som är grymt saknade!
Hejhopp.

söndag 2 augusti 2009

Sweet dreams

Snart kommer mamma och pappa hem ifrån U2. Jag skrev ju i förra inlägget att jag inte skulle få åka in till stan på ett tag, men jag passade på idag när dem ändå skulle iväg. Dem åkte rätt tidigt för dem skulle äta tillsammans med min farbror. Så jag åkte in till stan idag. Fast det var inte så speciellt roligt i början. Jag tog bussen tolv och kom till gräset runt tjugo i ett, ingen var där så jag satte mig ner mot väggen och lyssnade på musik o tänkte vänta på folk. På andra sidan gräset såg jag Knarkis och några av hennes kompisar och på andra sidan såg jag Glenn och andra som brukar vara vid gräset. Tvekade ett antal gånger om jag skulle gå dit där Glenn och hans kompisar var.. Känner inte Knarkis, fast ja, jag känner ju inte Glenn heller.. Så jag satt och väntade i nästan en timma. Sen kom Sandra med ett gäng. Vi gick o pratade med Glenn och dem som han satt med, han pekade på mig och sa: "Jag känner igen dig. Det var du som satt mot väggen eller hur? Jag tänkte faktiskt fråga fall du ville sitta här med oss men jag visste inte om det verkligen var du." Taha. I lol'd.
Smakade på Pocky för första gången. Det var gottiligottgott! :)
Hängde med Sandra och Josefine till någon thailändsk affär en bra bit ifrån gräset där Josefine köpte Pocky. Josefine är så grymt söt! :3 (Hon till höger om bilden, kanske inte världens bästa bild men hon är otroligt söt IRL.)

Träffade Erik också, och hans kompis. Inte träffat honom sedan... ja, många veckor sedan. Så det var roligt att äntligen få träffa honom igen (:
Är typ.. stolt att jag träffat, kramat och petat på Josefine. Ja, jag är väldigt trött nu för jag har inte sovit bra under natten plus så har jag druckit en hel del energidrycker idag.
Träffade annat roligt folk också, bl.a. Samuel, Henke, Röd Horn(Elin), Sanna, Emma, Linus och några fler.
Fick ett armband av Röd Horn, tihi. Hon delade ut armband och några fåtal halsband. Min är färgglad med massvis med olika färger, och en säl i mitten av alltihop. Den är niiice.

Kollade på en film med syrran idag, för någon timme sedan. Johnny Depp var med. Filmen var från 1992 så han såg ju jätteliten ut och syrran kommenterade hur snygg han var mer än 10 gånger under hela filmen. Filmen var lite små konstig men ändå väldigt rolig.. Guldfiskminne, så jag kommer inte ihåg vad filmen hette.

Hm, finns inte så mycket mer att säga. Jag minns så lite av dagen. Eller så är jag bara så hyperaktiv och helt okoncentrerad tack vare energidryckerna. Men nu är det dags för mig att försöka sova. FÖRSÖKA. Inte sovit så länge som jag ska på snart tre månader. Vare sig jag lägger mig tio, elva eller tolv så somnar jag inte fören fyra, fem och ibland inte fören sex, halv sju. Och jag vaknar runt nio, tio nästan varje morgon och oftast så går det inte att somna om så jag får inte sova ut så mycket. Jag vet inte ens varför jag har så svåra sömnproblem nu för tiden. Okej, jag har haft sömnproblem sedan 12 årsålder, men inte så här allvarliga. Antagligen är det för att jag har så mycket att tänka på, så många tankar som gör mig helt förvirrad, men det finns säkert flera olika skäl varför det blivit så allvarligt nu under sommaren 2009.
Okej, det fanns visst mer att skriva om.

Nu har mamma och pappa kommit, så måste avsluta nu och försöka sova i alla fall. Hum. Aja, jag kan ju lyssna på musik som jag alltid gör på nätterna nu för tiden. Nej, det är inte skälet till varför jag somnar så sent. Jag lyssnar på musik bara någon enstakad timma, sedan stänger jag av och försöker somna.



Sweet dreams.